Teckenskrift: Munbilder

Typografiska konventioner

I det här dokumentet används […] för talspråksfonem, ⟦…⟧ för munbilder och /…/ för beskrivningar ur Bergman & Wallin (2001).

Det finns alltid fler än ett talspråksfonem som kan ligga bakom en given munbild. Munbilden /bilabial/ (också kallad ⟦p⟧) kan tex orsakas antingen av ett av de svenska fonemen [p], [b] eller [m] (som alla ser likadana ut) eller av att munbilden formas utan något ljud, eller genom att ett klick- eller smackljud görs med läpparna etc. De svenska fonemen är dock av särskilt intresse här eftersom deras munbilder ofta lånas in i teckenspråket.

Bokstäverna som används för att representera munbilder (skrivna inom dubbelhakparenteser i denna text) har mestadels tagits från namn som brukar användas för vanligaste genuina tecken – HYFF, OPS, PAFF, PY etc. Munbilden för [y] och [ö] skrivs ⟦y⟧ (och aldrig *⟦ö⟧) därför att ’y’ återfinns i namnen på flera genuina tecken (tex HYFF och PY), medan ’ö’ inte verkar förekomma i något genuint teckennamn överhuvudtaget. Oftast innebär detta (iaf för konsonanter) att bokstäver med låg sonoritet föredrages (tecknet heter PAFF – inte tex *MABB, fastän detta skulle ge upphov till samma munbild).

Munsymboler i ASLwrite

Till vänster (mot blå bakgrund) är munsymboler från Clark (2012), därefter följer (mot vit bakgrund) en utökad symboluppsättning från Hicks (2018) och sist (mot grön bakgrund) min variant av symbolen. De delar av beskrivningarna som bara förekommer i tidigare källor är skuggade nedan.

smile
“laugh”
frown
“cry”
flat lips
“interest”
blow & motor
lips
pressed lips
(pensive)
lips pulled
to one side
tongue out
blow raspberry
pursed lips
lips out (“kiss”)
kissy
(wide) open mouth
open mouth
lips out
“sh”
“nut”
clenched teeth
(bared teeth)
clenched &
lips out (“cha”)
open mouth
& tongue out
tongue wiggle
tongue,
lips out
tongue out
to the side
biting lip
“th”
round mouth
puffed & round
sucked
cheeks
puffed cheeks
pulled to the side
(“recently”)
“disgust”

Clark and Hicks use symbols similar enough as to be indistinguishable, and I think that many of Hicks’ generalizations are perfectly straightforward (like the double circle-segment for ’motion’ – either of the lips or the tongue).

However in the symbols of Clark I see a distinction between cheek and wide open mouth which I think is missing from Hicks. I would suggest that cheek (regardless of whether it is sucked or puffed) should be portrayed by a circle segment that is less than a half circle, while the wide open mouth should be written as a circle segment larger than a half circle. This way sucked cheeks and wide open mouth are clearly distinguishable from each other, while sucked and puffed cheeks remain consistent with each other.

Symboler ur Clark (2012).
Symboler ur Hicks (2018).
Mina symboler.

Munbilder i genuina tecken

Att göra:

Nedanstående sammanställning är baserad på analysen av genuina teckens munbilder i Bergman & Wallin (2001), kompletterande information från andra källor och egna extrapolationer är markerade i blått.

I fältet längst till vänster om varje bild återfinns följande (uppifrån och ned) 1) ASLwrite-symbol, 2) transkriptions­symbol för munbilden (inom ⟦…⟧) och 3) de talspråksfonem som ger upphov till munbilden.

Vad det gäller talspråksfonemen kan konstateras att det i somliga fall är tämligen trivialt att dra gränsen mellan vilken munbild som hör till vilket talspråksfonem (tex är det lätt att skilja munbilden för [f] och [v] ifrån övriga munbilder) medan i andra fall (bla vokalerna) är gränsdragningen betydligt svårare. – Lyckligtvis beskrivs just vokalernas munbilder (utom ’u’) i Bergman & Wallin (2001:11–13, kap ”’Adaption to Native Pattern’ Hypothesis”).

Nedan är talspråksfonem som extrapolerats ur annan literatur än Bergman & Wallin (2001) markerade med blå bakgrund.

I. /bilabial/

⟦p⟧

[p/b/m]

−open
−in
−air
 corner
 forward
 round
 jaw
 tongue
II. /cheeks/

⟦()⟧

–

−open
−in
+air
 corner
 forward
 round
 jaw
 tongue
III. /labiodental/

⟦f⟧

[f/v]

−open
+in
−air
 corner
 forward
 round
 jaw
 tongue
IV. /stretched/

⟦i⟧

[i/e]

+open
 in
 air
+corner
−forward
−round
−jaw
 tongue
V. /forward/

⟦y⟧

[y/ö]

+open
 in
 air
−corner
+forward
−round
−jaw
 tongue
VI. /round/

⟦å⟧

[å/o/u]

+open
 in
 air
−corner
+forward
+round
−jaw
 tongue
VII. /pursed/

⟦β⟧[1]

–

+open
 in
 air
−corner
−forward
−round
−jaw
 tongue
VIII. /open/

⟦a⟧

[a/ä]
[h]?

+open
 in
 air
+corner
 forward
 round
+jaw
 tongue
IX. /airstream/
?

⟦ʙ⟧?

–

+open
 in
+air
 corner
 forward
 round
 jaw
 tongue
X. /tongue/

⟦θ⟧[2]

–

+open
 in
 air
 corner
 forward
 round
 jaw
+tongue
”The feature open distinguishes between the two classes open and closed segments and pertains to the position of the lower lip. A segment in which the lower lip has contact with the upper lip or the upper teeth is marked −open, a segment in which the lower lip is not in contact is marked +open. Segment number I (see fig. 12) resembles a neutral, closed mouth, in that the lips are in contact with each other, but the lips are tense. The neutral, closed mouth, is not a segment. It is only when there is extra energy added to the closed mouth, that it participates in the language production. In also refers to a position of the lower lip, viz. whether the lower lip is inward and thus in contact with the upper teeth or not. The feature air refers to ”active” air. If the mouth is -open, as in segment II, the result is puffed cheeks.” [s 5]
”Corner is used for activity in the corners of the mouth, forward refers to lip protrusion and, and round to lip contraction. The feature jaw pertains to jaw opening, i.e. whether the jaw is markedly lowered or not. Note that in all open segments (when the lower lip is not in contact), the jaw is also normally lowered but, as it were, in an unmarked, relaxed way. Tongue indicates whether the tongue is protruding or not.” [s 10]

Varianter

Följande munbilder avviker från de ovanstående endast i luftflöde och tungans placering. De betraktas i Bergman & Wallin (2001) som allofona varianter till motsvarande munbild utan tongue eller air. (Dvs /forwardtongue/ och /forwardtongue/ ses bägge som allofoner till /forward/ osv.)

Va. /forwardtongue/
+open
 in
 air
−corner
+forward
−round
−jaw
+tongue
Vb. /forwardtongue/
+open
 in
 air
−corner
+forward
−round
−jaw
+tongue
VIIIa. /opentongue/
+open
 in
 air
+corner
 forward
 round
+jaw
+tongue
VIIIb. /opentongue/
+open
 in
 air
+corner
 forward
 round
+jaw
+tongue

/pouted/[3] och varianter med /air/ illustreras inte i Bergman & Wallin (2001) utan beskrivs endast i artikeltexten (de bilder som förekommer nedan kommer från andra källor).

Vc. /forwardair/

⟦y⟧

–

+open
 in
+air
−corner
+forward
−round
−jaw
 tongue
[bild saknas]
VIIa. /pursedair/ (image source)

⟦β⟧[1]

–

+open
 in
+air
−corner
−forward
−round
−jaw
 tongue
XI. /pouted/[3] (image source)

⟦m1⟧

–

−open
−in
−air
 corner
+forward
 round
 jaw
 tongue

I sammanställningen ovan markeras ny och extrapolerad information med blå bakgrund, medan information från Bergman & Wallin (2001) har vit bakgrund. Frågetecken i de blå fälten markerar osäkerhet, och kan komma att uppdateras/ändras i framtiden. Beskrivningen av /pouted/[3] härrör ifrån följande text i artikeln:

”However, the oral adverb meaning ‘normally’, ‘with ease’ when used with dynamic verbs does not use any of the segments in our set. It is a closed mouth with protruding lips so a possible description would be -open, +forward.” [s 13]

En kommentar om orala adverb

Ett fåtal orala adverb nämns också i förbigående i Bergman & Wallin (2001:17).

⟦β⟧[1]

/pursed/
‘small’ (monosegmental form)

⟦i⟧

/stretched/
‘intense’, ‘with effort’

⟦m1⟧

/pouted/[3]
‘normally’, ‘with ease’

Brallinsystemet

Att göra:

En smärre utvidgning av ovanstående är brallinsystemet, utvecklat på Svenskt teckenspråkslexikon (det är dock inte färdigtutvecklat och/eller publicerat än och används bara internt).


Airstream (Puh+air)
Bilabial (M)
Bilabial (M+)
Bilabial (M-)
Cheeks (PP)
Forward (Y) [y]
Labiodental (F)

Open (A)
Open (AT)
Open (L)
Open (Ä)
Pursed (U)
Round (O)
Stretched (E)

Stretched (I)
Stretched (S)
Tongue (TH)
Tongue TH(ner)
Tongue (TH+)
Tongue (TH-)
Svenskpåverkad

Orala adverb i sammandrag

Att göra:

Här är några exempel på hur orala adverb kan realiseras i teckenskrift. (Notera hur reduplikation skrivs med en slutpunkt för varje utförd rörelse.)

’skriva’
’skriva som vanligt’
’skriva mödosamt’
Lila kolumner innehåller sättsadverb (för dynamiska verb), andra kolumner innehåller måttadverb (för form- och storleks­beskrivningar).
Är de här två munbilderna synonyma?
⟦θ⟧[2] ⟦β⟧[1] ⟦m1⟧ ⟦m2⟧ ⟦i⟧ ⟦()⟧ ⟦)(⟧[4] ⟦ia⟧ ⟦må⟧
[th] [u] [m] [m] [i] [()] [)(] [sa] [må]
Bergman & Wallin (2001) /forwardtongue/ /pursed/ /pouted/ [3] /bilabial/ /stretched/ /cheeks/ /sucked/ [4]
/stretched/ + /open/
/bilabial/ + /round/
Mesch (2001) [u] tunn, liten, syns som en prick långt borta (ofta med lätt kisande ögon) [u] lättsamt [mm] så här mycket, ungefär så långt, lagom [m] normalt, van [i] ansträngt, besvärligt [()] tjock, geleaktig, massa, kraftig, grov
[ja] enorm, stor, oändlig (kort intensiv rörelse)
Birger Sjöberg­gymnasiet (2012) [U] liten, små, smal, tunn (ögonen kisar) [M] lagom stor, ungefär så här, lagom [I] mycket lång [()] mjuk, tjock
[SA] stor, mycket stor, jättestor (markerad rörelse)
[MÅ] liten, mycket liten, jätteliten (huvudet slås fram)
ISOF (2015) liten lättsamt bestämt mödosamt
stor
Balkstam m.fl. (2016) [U] liten, tunn, små, kort [U] utan speciell ansträngning, lättsamt; lätt, lugnt, snabbt, sakta [M] normal [M] normalt, neutralt; normalt, van, neutralt [I] stor, lång, hög [I] intensivt, hårt; fort, tungt, ansträngt, besvärligt [()] tjock, mjuk
[SA] jättestor, enorm
[MÅ] pytteliten, väldigt liten
SPSM (2020) slarvigt (rörigt?) [u] mycket tunn, väldigt liten lätt, utan ansträngning lagom lugnt, avslappnat ansträngt, intensivt, med ansträngning tjock väldigt smal
[sa] stor
[må] pytteliten, liten

Svenskinlånade munbilder

Att göra:

Munbilderna nedan är tagna ifrån Abdollahi (2016), en YouTube-video som demonstrerar det svenska alfabetet. I videon finns inga demonstrationer av fonemen [ɧ], [ɕ] och [ŋ] varvid dessa saknas i nedanstående sammanställning.

Munbilder för vokaler

Nedan tabell ska betraktas som en hypotes (ett försök att matcha ASLwrites munsymboler med de munformer som kan observeras i den talade svenskan).

mjuka hårda
putade orundade halvrundade rundade
slutna
/forward/

[y] 		/stretched/

[i] 		/round/

[u] 		/round/

[o]
mellan
 /stretched/

[e] 		/round/

[å]
öppna
/forward/

[ö] 		/open/

[ä] 		/open/

[a]
Vokalernas placering är baserad på Linjer Fridefors (2018:8 figur 2). /benämning/ kommer ifrån Bergman & Wallin (2001:11–13) bortsett ifrån [u] som inte finns med i deras sammanställning.

Uppställning efter likhet

Gränsdragningen mellan de olika munbilderna är inte alltid helt klar i uppställningen nedan. De mindre kategorierna har (uppskattningsvis) större chans att förbli intakta i framtida revideringar. Därtill kan a och p (med tillhörande b och m) betraktas som tämligen definitiva, medan kategorin sannolikt kommer brytas ner på en eller annan ledd.

De fonem som ingår i tonalitetspar[5] är skrivna intill varandra och vokaler är grönmarkerade i uppställningen nedan.

/bilabial/

⟦p⟧


[p]
[b]
[m]
tonalitetspar
/labiodental/

⟦f⟧


[f]
[v]
tonalitetspar
/round/

⟦å⟧


[o]
[u]
[å]
/open/

⟦a⟧


[a]
[ä]
/forward/

⟦y⟧


[y]
[ö]
/stretched/ /stretched/ (?) /stretched/ (??)

⟦i⟧


[e]
[i]
[j]
[s]
[bild saknas]
[ɕ]
[bild saknas]
[ɧ]
[t]
[d]
[n]
[k]
[g]
[bild saknas]
[ŋ]
tonalitetspar tonalitetspar

Ännu okategoriserade.

?
?
[h]
/opentongue/ (?)
?

⟦l⟧


[l]
[r]

Ovanstående munbilder är inte kategoriserade. Jag misstänker starkt att [h] inte har någon egen realisation som munbild (den förekommer förvisso i det genuina tecknet HYFF, men jag kan då inte se skillnad på [hyf] och bara [yf]) och jag misstänker att [h] alltid försvinner på detta sätt. (Den som har svenska som förstaspråk kan du själv testa h:ets tendens att försvinna genom att uttala ’aha’, ’ihi’ och ’oho’ och notera läpparna behåller sin position under uttalandet av h:et, trots att de omgivande vokalerna har ytterst olika munform.) Att h:et påverkas så mycket kommer sig av att det uttalas mycket långt bak i munnen och att läpparnas position därför inte har någon större betydelse (Engström 2003:50).

Munpositionen ⟦l⟧ /opentongue/ förekommer (i tecken som ’landsting’) men tungan är, enligt Bergman & Wallin (2001:10), inte ett distingerade drag för munbilderna /forward/ och /open/, så denna munbild kan således lika gärna artikuleras (och skrivas) utan /tongue/. (”Tongue protrusion may also be used as reinforcement of the segments /forward/ and /open/, but for those segments the feature tongue is not distinctive.”)

I ASLwrite

Det finns inte många exempel som kopplar ihop stop stavning med munmorfem i texter om ASLwrite, det enda jag hittat (hittills) är följande ifrån kapitlet ”Mouth Morphemes”.

’Pah!’
(finally succeed)

Av detta kan vi dra slutsatsen att följande munbilder måste vara korrekta.

/bilabial/

⟦p⟧


[p]
[b]
[m]
tonalitetspar
/open/

⟦a⟧


[a]
[ä]

Alfabetet

I listan nedan finns inte C, Q, W, X och Z med (eftersom de inte utgör egna fonem). Fonemen [ɧ] (chock, stjärna), [ɕ] (tjock, kärna) och [ŋ] (ingen, unken) har endast platshållare (och inga bilder) eftersom de inte fanns med i videon varifrån bilderna tagits.

Bilderna nedan är samma bilder som ovan, men i här alfabetisk ordning (vokaler är markerade i grönt).


[a]

[b]

[d]

[e]

[f]

[g]

[h]

[i]

[j]

[k]

[l]

[m]

[n]

[o]

[p]

[r]

[s]

[t]

[u]

[v]

[y]

[å]

[ä]

[ö]
[bild saknas]

[ɕ]
[bild saknas]

[ɧ]
[bild saknas]

[ŋ]

Fotnoter

1 Här används ⟦β⟧ som transkription för munbilden i det orala adverbet liten, tunn (som i alla andra källor skrivs ”[u]”). Anledningen till det annorlunda valet här är att munbilden inte påminner om svenskans [u] utan mer ser ut som en bilabial frikativa (som i t.ex. spanskans Havana) – vilken skrivs [β] med det internationella fonetiska alfabetet (IPA).

2 Här används ⟦θ⟧ som transkription för munbilden i det orala adverbet slarvigt. Anledningen till valet är att munbilden till utseendet påminner något om engelskans th-ljud (som i t.ex. ”the”) – vilken skrivs [θ] med det internationella fonetiska alfabetet (IPA). Symbolen ”θ” påminner dessutom något om en öppen mun med en synlig tunga.

3 Det som här kallas ⟦m1⟧ /pouted/ namnges inte av Bergman och Wallin (2001) utan beskrivs där endast som [−open, +forward].

4 Transkriptionen ⟦)(⟧ av den här munbilden är min egen, men en logisk invertering av ⟦()⟧ ’uppblåsta kinder’. Hittills har jag har bara sett den här munbilden i en enda källa, SPSM (2020), som dessutom inte ger något exempel på dess användning.

5 Ett tonalitetspar är två (talspråks-)fonem som båda har samma artikulationsställe och artikulationssätt – den enda skillnaden är att den ena är tonande och den andra tonlös (tex [b]–[p] och [g]–[k]). Eftersom en skillnad i tonalitet inte syns, ser båda fonemen i dessa par alltid likadana ut.

Referenser

Abdollahi, Hassan Khajeh. (2016). Svenska alfabetet, Swedish alphabet. https://youtu.be/eA-MX4IKdYQ (besökt 2018-09-21).

Balkstam, Eira; Bäckström, Joel; Jonsson, Mats; Ryttervik, Magnus och Riemer Kankkonen, Nikolaus. (2016). Övningskompendium för svenskt teckenspråk. Stockholm: Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.

Bergman, Brita. (1995). Kompendium i teckenspråksgrammatik. Stockholm: Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.

Bergman, Brita och Wallin, Lars. (2001). ”A Preliminary Analysis of Visual Mouth Segments in Swedish Sign Language”. I: Boyes Braem, Penny och Sutton-Spence, Rachel (red). The Hands are the Head of the Mouth: The Mouth as Articulator in Sign Languages. Hamburg: Signum Verlag, 57–72.

Birger Sjöberggymnasiet. (2012). Teckenspråk: Steg 2. 2:a uppl. Vänersborg: Teckenspråksgruppen, Birger Sjöberggymnasiet.

Clark, Adrean. (2012). How to Write American Sign Language. Burnsville, Minnesota: ASLwrite.

Engström, Charlotta. (2013). Articulatory Analysis of Swedish Visemes. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för tal, musik och hörsel, Centrum för talteknologi (Examensarbete i Talkommunikation).

Hicks, Todd. (2018). Facebookpostning om munbilder. 6 april. https://www.facebook.com/groups/ASLwrite/permalink/1007264469434522/ (besökt 2018-09-21).

Hicks, Todd. (2018). Facebookpostning om munbilder. 15 april. https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10155531045426172 (besökt 2018-09-21).

Institutet för språk och folkminnen (ISOF). (2015). ”Adverb”. I: Det svenska teckenspråkets grammatik. https://www.isof.se/stod-och-sprakrad/utbildningsmaterial/det-svenska-teckensprakets-grammatik/grammatik/formforandringar-for-lexikala-tecken/adverb (besökt 2022-04-13).

Linjer Fridefors, Liv. (2018). ”Del 7: Uttalsundervisning”. I: Nyanländas språkutveckling. 3:e rev. Stockholm: Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/033_nyanlandas-sprakutveckling/del_07/7.%20Uttalsundervisning.pdf (besökt 2018-09-21).

Mesch, Johanna. (2001). Teckenspråk – Så klart! Örebro: Sveriges Dövas Riksförbund.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). (2020). ”Formlära ordklasser › Adverb › Orala adverb”. I: Språklära – Grammatik på svenskt teckenspråk. https://spraklara.spsm.se/ (besökt 2022-04-13).